Blä för tandläkaren. Vanlig koll men behövde bedövning. Känner typ inte tungan & underläppen. Låter lite full när jag pratar. 

 

Händer inte mycket med jobb. Hon på af försöker hjälpa mig men det är svårt. Det är allmänt svårt att hitta jobb har jag hört men det känns som att det blir dubbelt så svårt när man som jag har min Verklighet. Otillgänglighet - rullstol - trappor mm. Fy fan asså. Jag vet ju va jag vill - i stort sätt. Men den förbannade Verkligheten säger nåt annat.

 

 

Jag har gett hon som hjälper mig alternativ men hon har sagt att dom hon har kontaktat har skyllt på det ena eller det andra. Allmänt att det inte går - att dom inte tar emot nån eller/plus att dom inte kan/vill ta emot en med permobil. Sånt kan man ju aldrig vara riktigt säker på tyvärr.

 

Jag vill ju ha ett ställe att vara på med mina målningar men nån i min närhet sa att det är svårt & tar tid att fixa. Men då blev jag lite irriterad för va är då ett nytt jobb? Kolla på mig jag har inte haft jobb sen maj 2021. Ingen anställning i alla fall & inte heller praktik. Det grafiska ni har sett att jag gjort är bara "för att jag inte har nåt att göra" Det är inte ens arb.förm. som hittade det utan det var jag själv. & det går inte via dom om man säger så. Inget jag får den "vanliga" lönen för.

 

Plugga är jag inte intresserad av olika skäl.

 

Det är så störigt när man har idéer men dom går inte. Eller någon eller Verkligheten sätter stopp för mig.

 

Det förbannade stativet har fortfarande inte kommit så kan inte göra sånna sorters videos heller. & det är ju inget kul att filma när man inte har nåt att filma heller.

 

Jag vill ha en kram.

 

Hälsa på gamla jobbet. Dom är såååå fiiiina mot mig. Love you! Saknar andra också. 

Vissa kunder. Träffade en ute på fika för några veckor sen. Vill inte förlora den vänskapen.
& sen igår träffade en annan när jag hälsade på & stannade mig & sa att jag va fin. Att jag hade ett vackert leende. Det är en del som säger det & jag har svårt att tycka det själv. Om mig själv.