Sen blev det bio. Vi såg Candy man. Tyckte den va helt okej fast slutet sög & den var ganska töntig. Kanske låter lite ologiskt men ja. M tyckte inte om den. Känns som att alla bio vi har varit på har han inte tyckte om nån. Haha! Vi har inte samma filmsmak om man säger så.

 

Försöker ge mig på vloggandet men det är så sjukt jävla ovant. Känner mig uttittad typ. Prata med en kamera? Men jag försökte idag. Det säger emot varandra detta men - jag älskar att redigera i Final Cut pro men är blyg & hatar att se & höra mig. Går inte jättebra ihop. Ni som vloggar hur kommer ni över det? Bara att fortsätta?

 

Häromdagen va det en knepig grej som hände min Verklighet.

Jag vet inte om jag är skadad av alla dumma / korkade kommentarer jag har fått under mitt liv. Men jag satt i trappuppgången. I permobilen. En man & hans hund ska passera mig. Hunden nosa lite men inte så det var märkvärdigt & hunden stannade inte. Men nosa lite snabbt.

Då sa mannen till hunden:

Asså? Jag vet inte riktigt va jag ska tänka. Antingen är folk så klantiga & korkade eller inte. Jag har svårt att tro att om det hade stått en barnvagn eller liknande så hade dom där orden inte sagts. Det är var jag tror men när jag berättade för M sa han att han trodde att det skulle hända. Han har hört det. Men jag tyckte det va en sjukt klantig kommentar.

& av min upplevelser i livet så, även om just han kanske inte menade så som jag tolkade det så har folk förr klart & tydligt tyckt att jag & hjälpmedel är "konstiga", "udda", "ingen vanlig människa", "inget vanligt". Jag är rädd för människan. Rädd för mänskligheten.