❄️ Drömmar, hopp & hopplöshet ❄️
♪Tisdag♪
20.45
Ibland är det svårt att börja skriva. Ibland är det bara sätta sig ner & så kommer orden som var tankar ut i fingrarna hur lätt som helst. Ibland som denna gången - funderar jag - vill att det ska bli nåt bra för jag vill "förmedla" känslor men det kan också bli blaha men men...
Även om det inte är så mycket att kommentera över så vet ni att jag blir hur glad som helst (även om ni bara skriver kram) - efter ni har tryckte där över inlägget där det står kommentarer.
Känslorna har som rubriken lyder krigat med varann om just det som det står - drömmar, hopp till hopplöshet till hopp igen & drömmar. Fram & tillbaka.
Tankar har kommit & så har dom snälla tankarna putat ut
dom tankarna som gör mig rädd & förvirrad.
Det finns medzzz för det mesta men det finns inte sånna här
M & jag pratade lite om oss & framtiden - blir lycklig när han frågade mig (ta det lugnt nu - det kommer att dröja ett tag) om jag har tänkt på hur jag vill ha det den dagen vi gifter oss.
Anar inte hur lycklig jag blev att han ens tog upp det. (försök att förstå hur jag menar)
Insikt - han vill verkligen att det ska vara vi.
Vet en sak som jag inte vill men han vill....men tänker inte säga det :)
Hur som helst...jaja, kommer nog på nåt lösning...
Vill en del som handlar om nåt annat men då sätter Verkligheten stopp. Jävla kropp. Så förstår ni ungefär.
Blir trött när jag måste göra eller säga eller ha bevis för nåt bara för att jag är den jag är. Det är så jävla komplicerat allt. Eller ja dubbelt så komplicerat än va det egentligen kunde ha varit.
Hopplöshet heter känslan som kommer då i sånna tillfällen.
"i en värld jag aldrig kommer att förstå"Läser bok för fullt & flummar med min sambo. Det betyder!
