Hej Mormor...

Jag saknar dig så det gör ont. Säg att du är där nånstans. Ser du mig? Är du med mig även om jag inte känner av det? Låt mig känna det. Visa att det finns nåt mer efter detta obegripliga & ogreppbara liv. Ser du nu? Det som du inte gjorde i slutet. Du sa att du gillade M. Du vet inte hur han såg ut eftersom du redan hade varit nästintill helt blind när han kom in i min Verklighet. Men du sa att du gillade honom. "Han är en bra pöjk den där M" sa du på din fina värmländska. 

Sitter du där med morfar nu? Hoppas ni sitter o dricker kaffe prick kl 15 varje dag. Vart det nu kan vara. Vänta på mig där för jag vill träffas igen när det är dags för mig att försvinna. Hoppas verkligen på det. Vet inte jag tror på men jag hoppas.