𝄞 Omröstning ang. min bok 𝄞
Hej på er. I förra inlägget skrev jag lite om min självbiografi & att jag har några alternativ till titel & då var det Hanna som kom på idén om att ni skulle få rösta. Jag skriver lite här om boken & mig så ni får ett "hum" i alla fall. Försöker i alla fall.
Jag skriver titlarna här som ni ser i omröstningen under omröstningen & varför den skulle heta just det.
Vore tacksam om nu tryckte på omröstningen när det gäller att svara på just den frågan & inte i kommentarerna på bloggen. Blir lättare att hålla reda på svaren då.
Sen kan ju kommentera ändå men ja, förstår ni hur jag menar?
Detta är en självbiografi. Handlar om mig & mitt liv. Jag älskar musik. Alla dessa är rader från olika kentlåtar då jag har älskat kent i många många år. Stått mig väldigt nära hjärtat. Men det finns en lite baktanke med alla dessa titlar.
Jag har skrivit det förut men säger detta igen. Jag är rörelsehindrad sen födesln. Fick syrebrist när jag föddes. Musklerna försämrades som gör att jag inte kan gå. Sitter i rullstol. Är inte förlamad. Skriver en del i boken hur man blir bemött i livet när man sticker ut från mängden & det är inte alltid positivt om man säger så.
Såhär kommer det ev stå på baksidan av boken:
Jag hatar känslor och jag hatar hur en människas liv kan bli efter det allra första andetaget. Även om livet får mig att gå sönder av psykisk smärta, sorg, ilska, meningslöshet och hat mot Verkligheten, så försöker jag göra allt jag kan för att livet ska vara mer värt att leva. Tyvärr är det ofta omgivningen som får mig att känna mig udda, besvärlig och ovälkommen till att finnas i vissa situationer. Då är det svårt att acceptera att man blev som man blev.
Alt 1: Dom säger det är nåt med benen
Som sagt. Musklerna är inte starka nog & balansen hittar jag inte heller.
Eller är titeln för förutsägbar?
Alt 2: Längtan skala 3:1
Hela mitt liv känns som att jag går o väntar på något. På en förändring. På nåt positivt när det har hänt så mycket negativt förr?
Alt 3: Genomskinligt grå
Var rätt osynlig fast ändå inte. Jag stack ut men samtidigt såg ingen mig.
Det var varken vitt/glatt eller svart/sorgsen jämt. Jag var nånstans mitt imellan. Grå.
Alt 4: Vad är det du egentligen vill säga
Två sätt att se på detta. Vad är det JAG egentligen vill säga när jag med denna bok. Vad är det jag egentligen vill säga när folk har varit så tykna mot mig & jag vet att det är för att dom stör sig på att jag sitter i stol.
Alt 5: Så får jag en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
Jag var tyst. Vågar inte säga ifrån när & om nån frågar nåt konstigt eller onormalt.
Men i denna bok får jag en chans att säga allt det jag aldrig sagt. Eller är det en för lång titel.
Det finns ju en bok som heter "Det är så logiskt alla fattar utom du" av Lisa Bjärbo & det är ju från en låt av Petter / Säkert. Den titeln är ju rätt lång.
Alt 6: Istället för ljud
Jag berättade inte hur jag kände. Inte då. Jag var tyst. Var glad fast jag egenligen inte var det. Tänkte med den här titeln - ord istället för tal. Sa inget men nu kommer det fram i text.
Tusen tack för att ni röstar. Det kommer hjälpa en del!
Datum: 
Datum: 
Jag röstar för Så får jag en chans att säga
allt det jag aldrig sagt, kändes mest passande. Så himla spännande det här med boken tycker jag.