Dagarna ser nästan likadana ut när man står i kassan. Fast ändå sååå himla olika. Man vet aldrig vem man möter framför kassan. Alltid är det nån jävel som säger nåt som låter sarkastiskt eller dumt. Eller så sticker dom inte ut alls. Kom fram en tjej som frågade om jag kunde hämta en grej hon hade lagt undan bakom mig / i kassan. Hon sa: "Oj jag såg inte att du satt i rullstol" Allt handlar om tonläget här när man får såna kommentarer. Dessutom säger inte jag till en främmande människa: "Oj går du på kryckor".

Detta var svårt att höra. Jag orkar egentligen inte bry mig här men tanken kom att...varför måste folk påpeka det hela tiden. Ja, det vet jag väl att jag sitter i stol.

 

Sen kom en som jobbade på Erikshjälpen fram till mig & ville köpa nåt. I den kassan jag står går det bara att betala med kort. & det vet han. Ändå räckte han fram kontanter till mig. & jag bara stirra på honom först & sa nåt fjantigt till honom. Då sa han lekfullt: "Skulle bara se om du svara trevligt".

Då sa jag: "Om du hade varit en random kund hade jag gjort det"

Han retas med mig när han är på det humöret - då får jag retas tillbaka! Mohaha.