Satt & tog en cider & öl på en liten pub. Nackdelen va att han kände folk som ville prata med honom hela tiden plus att ibland blev det en sån där hemskt pinsam tystnad när vi inte kom på nåt att säga.

Petrus sa till en av killarna som kom fram & hälsa på mig att jag var "den underbaraste tjejen han känner". Hoppas att han menade det han sa. För det värmde. Vi skratta. Jag ångrar att jag sa hejdå för tidigt eftersom han ville att jag skulle stanna. Sen dess har jag inte hört av honom.

 

Det var den där obehagliga sommaren men jag skulle träffa henne igen. Längtade efter henne.

Hon kallas Saga i min bok. På ett café satt vi & hon va glad. Mådde bra. Livet går upp & ner för oss båda. Saga gick in & beställde till oss för det var trappor & jag kom inte in. Hon var så fin där hon satt. Kunde inte sluta titta på henne. Pratade om allt & inget. Även saker som man kanske inte ska prata öppet om. Hihi.

Jag berättade för henne andra gången vi såg att jag skrivit en bok & att hon är med i den. Berättade också att min lärare just precis hade läst lite ur min bok & jag berättade att hon sa att mötet med Saga jag skrev om var stämningsfullt & mysigt eller nåt sånt. Saga skrattade rakt ut & blev lite generad.

Jag ville inte säga hejdå.