Jag skakade i regnet. Lagom mysigt att det gjorde det. Tänkte fega ur för det eller att jag inte vågade. Men det gjorde jag. Jag skakade. Var nervöst också för att dom hade sagt att dom inte skulle kunna hjälpa eller dom frågade om jag kunde ta mig in & ut ur helikoptern själv. Ehh, nä. men dom var snälla när vi väl vad där. En man bar mig in & ut till rullstolen sen. Inte chans att jag kunde ta det stora steget med mina äckliga ben. Plus att jag var stel av nervositet, inte en chans att jag skulle kunna slappna av.

Det var rätt trångt där inne. Men det var lite coolt att jag har åkt helikopter. Det var inte så farligt som man trodde. Det guppade lite ibland.

Fastspänd med något slags säkerhetsbälte. Innan vi flög upp var det någon slags instruktion hur man skulle göra.

Var väldigt trångt där inne. Lite bilder kommer här.

Väljer att inte blura M nu då. Han sa ju att det inte gjorde något att han va här. Eller han frågade ju varför jag hade gjort det. Att det klart att jag fick.