❄ 𝄞 Svart-vitt-tänkande finns kvar....IBLAND 𝄞 ❄


💎 💎


54
Fredag
17.39
Har sagt det förut men säger det igen. Det är väldigt svårt att få ner allt man har inom sig även om jag försöker så fått jag kan. Glömmer vissa saker. Tänker på förra inlägget. Detta är hårt & deppigt men jag vill få ner det & varför låtsas om att vissa saker inte finns när det definitivt fanns där innerst inne. Även om det kan göra ont att höra.
Dels tänker jag på mig själv när jag har blivit äldre & kan gå tillbaka här i bloggen & kolla. & kanske dels för er. Vissa saker i alla fall. Vissa är bara för mig men jag säger inte vilka saker det är & det gör inget att ni vet. Vill bara säga att vissa saker är "bara" för mig & vissa vill jag dela med er. Jag delar & kan inte "ta bort" det jag skriver.
Det jag vill säga med det här är att vissa saker är för mig själv & vissa andra är för er.
Hoppas detta inte blev invecklat & svårt att först men jag ville bra säga det.
 
När jag låg där på golvet i måndags såg jag svart. Såg dimmigt men allt va klart. När jag precis faller blir det blackout. Jag vet inte vart jag är eller vad som händer i en millisekund men ändå är det så klart i själen att jag ramlar. Det är en stor sten i bröstet just i fallet. Blackout.

Sen märker jag att jag ligger där. Efter några millisekunder av avdomnad. Har jag slagit i huvudet? - Nej. Brytigt nåt? - Nej, känns inte så.
Å när jag väl blir "helt medvetande" om situationen kommer det som ett slag. Ett psykiskt slag. Då såg jag svart. Psykiskt såg. Svart. Svårt att förklara. Hatet kom & slog mig. Hatet för den jag blev.
Kan tyvärr inte lova om det hade varit så att jag hade nåt vasst intill mig - så hade ev inte min arm varit hel. Men som tur var va det inte nåt i närheten. Så nej - jag har inte gjort mig illa på det sättet jag gjorde snart 1 & ett halvt år sen. Kan va lugna. & när det händer - alltså det som hände i måndags ser jag svart på annat sätt också. Att tankarna känns bokstavligen att dom slår mig med tankarna som: "Jag vill dö"
När såna tillfällen som det jag har berättat om nu händer så finns verkligen inte rädslan för att dö. 
Även om jag efter någon timme inte vill dö längre - & det håller i sig.
Men just när det händer. Hatar jag så mycket & inget ljus finns över huvud taget. Men som jag sagt jag känner inte så nu. As I said. Det händer bara dom sekunder & minuter jag råkar ut för sånt som har med rörelsehindret att göra. Det som får det att bli 2 gånger eller 1 miljon gånger starkare än va det redan gör en vanlig jävla vardag.

#1
Skrivet av: Pap
17 Oktober 2014
Bloggen:

Bara en stark person kan skriva och beskriva på ett sånt starkt sätt som du gör i det här starka inlägget



Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Din mail (bara jag ser):


Din blogg:


Din kommentar:
(Om du vill använda någon smailes så är det bara att kopiera någon här under)
Eller om du använder någon smartphone/iPhone)

😊 😉 😘 😍 😜 😁 😝 😛 😢 😭 😳 😄 😃 😙 😡
😱 😋 😤 😯 😇 🤔 😴 🤘🏻✌ 🍓 🎀 💔 ❣️ ❤️ 💜 💙 💚 💛
💧 💎 💍 👰🏻 🎊 🍹 🍷 🎉 🌹 💋 🔊 🎧 🎶 🎵
❄️ ⛄ 🎄 🌙️ 🌟 ✨🕯💀 ☠️ 👻 🙈 🙉 🙊 📖